Impulsiva inköp
En trevlig sysselsättning är TP, trivial persuit.
Har tänkt på att man kan faktiskt ta lärdom av sådana spel bara det inte är för sent på natten som folk sätter igång. Då blir det mest bara flumm. Och bara jag inte måste sitta vid elementet och stekas av både värmen från det och pressen att klara frågorna..
Impulsköp är alltid de bästa köpen:
Så jag vaknade upp igår morse och började prata med Robin om Ipods och annat som borde köpas in.
Senare detta året har vi funderat på ps3 och lite annat som jag avslöjar senare.
I alla fall, så stack vi in till media markt, jag för att hitta hörlurar, Robin för att köpa en Ipod Nano.
Men när vi stått och kollat i en halvtimme och butiksbiträdet verkade lite sur på oss så bestämde vi oss plötsligt för en Ipod classic, dels som film och musik spelare på tåget, dels som extern hårddisk. 4300 kronor sammanlagt, för 240 gb. Vi är nöjda och glada och nu idag blir det ännu mer inköp, tur att man fyller år snart! xD

Och här har vi en bit av Robin hörlurar som jag köpte till honom förra veckan.
490 kronor, med avdrag på 50 kronor tack vare mitt kära csn kort som jag börjat
inse att det går att använda

Ha en kul vecka också, lova mig det.
In my head right now
Vad skulle du sagt till alla personer du kände om du visste att det var sista gången du någonsin pratade med dem? Jag fick bara en tanke av hur dumt folk kan bete sig utan att veta hur rädd man borde vara om dem igentligen. Man kansker inte tänker så varje dag. Men jag tror det är viktigt att fråga sig något liknande ibland. så man inte glömmer bort att uppskatta saker.
I now know the symptoms of love:
*It is how much I need and care for you
*It is the way I feel around you and how I adore the way you smell
*It is the way I’m always thinking about you
*It is the way I cant run out of things to say to you
and it is the way I see you in my present and the future.
And How I can’t wait to see you next time, exactly the moment you go.
Denna julen ska jag förresten ge bort pengar till både bröstcancer fonden och rädda barnen har jag bestämt mig för. Jag gav 200 kr till tsunamin för några år sedan och det kändes jätte bra. Det behövs inte mycket pengar från en person utan bara lite små slantar från många.
I can breathe for the first time
Hej alla, nu gör jag ett nytt försök med en blogg eftersom jag väntade så länge med att skriva i den förra så jag både glömde bort användarnamn/hotmailen som jag använde och lösenordet.
Nu är det i alla fall lördag och jag har inte lyckats göra något viktigt idag om inte skrubba handfatet räknas då, pappa står och lagar mat på undervåningen. Det luktar så gott så min mage börja kurra. Sedan pratade my L (love) om smörgåstårta, för idag var det tyligen ett dop, så jag kan skylla lite på honom att jag är hungrig! Men mest är det nog mitt fel som inte ätit någon frukost eller någon riktigt kvällsmat igår!
Igår var jag nämligen på stan med några klasskompisar och kände inte för att slänga ut pengar på mat just då. vi såg på filmen Twilight, baserad på boken ”om jag kunde drömma’. Funderar faktiskt på att läsa dem andra 2 böckerna i serien nu. För jag vill ha reda på hur allt löser sig.
men dem dödade inte vampyrer på rätt sätt i den här filmen. Visst ska det va en påle genom hjärtat och inte någon slags bränning?
Någon dag snart så vill jag kolla på en BLUE RAY film, jag har sett några exempel i tv affärer men aldrig riktigt förstått mig på grejen. Det är troligen för någon som är mer filmälskare än mig och kan tänka sig att slänga ut 150 kronor mer på varje film. Jag får helt enkelt tänka ekonomiskt både när det gäller film och mat.
Nästa vecka ska är en resa inplanerad till Göteborg (hoppas inte klassfesten krockar med den) det kommer bli jätte mysigt för vi ska gå på julmarknad. Och baka har jag bestämt. Alla verkar tjuvstarta med lussebullar, det blir nog inte förens om 2 veckor för min del. Om jag kan hålla mig. Annars kan man alltid titta in hos farmor och farfar, dem brukar alltid ha goda sådana.
Men nu ska jag gå och lära mig en låt:
How do I live without you?
There’d be no sun in my sky,
There would be no love in my life,